Varangi/Varangian Guards
Något århundrade passerade efter att Vika och Dex blivit kompanjoner, en period som de tillbringade med att försöka leta upp och kartlägga verksamheten hos de övriga Anan, för att på så sätt, när tiden var mogen, kunna bekämpa deras domnande, handlingsförlamande och negativa påverkan på människorna. Men ännu hade de inte kommit på exakt hur detta skulle göras.
Under en av sina resor färdades de två österut, mot de stora flodernas land. Dex visste att ett folk som han var besläktad med levde och hade skapat riken där: Varangi. Han hade hört talas om hur de har blivit ryktbara handelsmän och krigare och tänkte att detta framstående folk vore lämpligt som hjälp i Vikas och hans kamp mot Anan. De båda tog sin boning bland Varangi och blev högt ansedda. När Vika och Dex anlände i Novgorod fick de träffa fursten som styr i riket, Rurik. Han kände med en gång att det var något väldigt speciellt med framför allt Vika och lät därför henne och Dex bli rådgivare – kanske egentligen hans överordnade (fast det aldrig uttalades och officiellt inte var så).
Under den här perioden kom Vika och Dex på att vissa föremål som Anan använder sig av (som ett led i övertagandet av Jorden) gick att konvertera till energi som kan användas mot Anan själva. Det var när de träffade på en liten klick Anan som höll till i närheten av Varangi som de fick reda på att deras kraft var centrerad kring ett föremål, en artefakt. Vika och Dex stal artefakten och lyckades ”vända” dess kraft så att den istället påverkade jordmänniskor positivt. De förstod nu att de behövde samla ihop alla Anans artefakter för att skapa ett planetomspännande nätverk av positiv kraft. Varangi kunde också bidra till sökandet genom att Dex och Vika fick åka med dem ut på handelsfärder.
Det var Vika och Dex som övertalade Varangi att söka tjänst i Bysans. Det verkade länge som att detta var den mest framträdande civilisationen på jorden och sålunda var det därifrån Varangian Guards la ner mycket jobb på att försöka influera folk och söka efter artefakter. Detta blev det sätt som Vika länge tänkte sig var det bästa att bekämpa Anan på; att använda sig av Bysans inflytande på världen genom att själv utöva inflytande på dess kejsare.
Vika och Dex skickade vid denna tid också ut sina agenter till världens olika hörn för att hjälpa och stötta andra civilisationer och riken. I abbasidiska Bagdad understödde Varangi de vetenskapliga strömningarna som redan var på frammarsch; stora framsteg gjordes ibland annat medicin, matematik, teologi och filosofi. Tyvärr hade Anan luskat ut att Varangi låg bakom dessa framsteg och fick först korsfarararméerna att anfalla Bagdad. Till sist lyckades de övertala mongolerna att erövra och förstöra staden och därmed störta abbasidernas rike.
Under tiden i Bysans styrde Vika och Dex över Varangian Guards och deras verksamhet skedde nästan i det öppna – i varje fall kände kejsarna och innersta styrande kretsen till uppdraget (= att bekämpa Anan). Detta fick naturligtvis till följd att Anan även här till slut insåg att någon/några stod i vägen för deras ansträngningar att ta över och suga ut Jorden; de fick därför nu ett nytt konkret mål: Bysans. Anan började därför i sin tur mer aktivt bearbeta och influera riken och makter som stod i opposition mot och utmanade Bysans. De hetsade bl a Osmanerna, som 1453 intog Konstantinopel och gjorde slut på Östromerska riket.
Efter Bysans fall dolde sig Varangian Guards för världen. Det tidigare sättet, att mer eller mindre verka ute i det öppna, som ett garde, hade fungerat bra i några hundra år, men nu måste det tänkas nytt. Vika och Dex samlade ihop resterna av Varangian Guards och grundade små ”kolonier” världen över, dolda enklaver som bestod av väldigt få människor; betrodda anhängare av uppdraget. Dessa kolonier grundades på de ställen i världen som var viktiga centrum för idéer, vetenskap, kultur och högtflygande tankar. Det var så Varangian Guards nu tänkte sig att striden skulle komma att utkämpas: med pennan istället för med svärdet.
Emedan Anan i det fördolda låg bakom den ökande lust för kolonialisering och imperialism som tog fart i västvärlden under 1500-talet, så var det Varangian Guards som bl a till stor del stöttade den rörelse som idag kallas för renässansen. Anan understödde kyrkans och andra religioners världsbild, med auktoritära ledare och tydliga hierarkier och ett lättlett folk – medan Vika, Dex och resterande Varangians bl a läckte kunskapen om universums uppbyggnad till utvalda forskare som sedan kunde utmana den religiösa världsbilden.
Som exempel kan nämnas att de, strax innan jul 1609, ”råkade” glömma ritningarna till ett teleskop hemma hos en 45-årig venetiansk matematiklärare vid universitetet i Padua. Mannen riktade den 10 januari 1610 sin kikare mot himlen och inget blev därefter som förut. Efteråt skulle han hävda att han själv fått idén till teleskopet och ristade in sina initialer, G.G, i det.
Under Upplysningen gick det bättre och bättre för Varangian Guards. På många ställen i världen, där Anan satsade på att påverka och influera de styrande despoterna, lyckades VG nu få folket att mer och mer ifrågasätta enväldet. I Frankrike tillbringade Vika många timmar tillsammans med en viss herr Montesquieu och hjälpte honom författa en maktdelningsprincip som skulle komma att få stor betydelse i framtiden.
Ett bakslag väntade dock under 1800-talet när industrialismen, som först verkade gynna de mest fattiga och utsatta, omvandlade hela vår civilisation från bondesamhällen till den moderna världen. Vika och Dex tänkte att alla strömningar som syftade till att frigöra enkelt folk från den livegenskap de ofta levde i på landsbygden, med godsherrar och markägare som överhet, vore bra. Det visade sig dock ganska snabbt att de ofta Anan-influerade fabriksägarna lät arbetarna leva i samma – om inte värre – misär än de gjort innan. Varangian Guards koncentrerade sig nu också på att följa och stötta de rörelser i världen som ledde till positiva framsteg. Ett av de främsta slutresultaten av denna strävan blev tillkomsten av vaccinet.
Hela 1900-talet var en kamp mot klockan för Varangian Guards: de var nu så få att de helt enkelt inte kunde vara överallt hela tiden. Människorna blev fler och fler, krig och miljöförstöring skedde oftare och oftare och så världsomspännande att det verkade som att det ständigt pågick; Anan verkade ha ett finger med i spelet lite var stans. Vika misströstade och kände det som att hon höll på att förlora. Dex blev villrådig; såhär nere hade han aldrig sett henne förut.
Mitt i denna misär trädde Sierskan (se nedan) fram. Hon var en avfällig Anan som fram tills då inte valt sida, men gjorde det när hon kände att världen är på väg åt fanders. Hon blev en guide åt framför allt Vika, hjälpte henne och styrkte henne i hennes beslutsfattande. Det var hennes uppdykande som gjorde att Vika till slut orkade fortsätta.
Världen verkade snurra fortare och fortare och något i hur Varangian Guards arbetade måste förändras radikalt. Nytändningen gjorde att Vika, tillsammans med Dex, nu började planera för att återuppbygga VG, att göra dem kraftfulla igen och rusta dem för den sista kraftmätningen mot Anan. Under kommande decennier lades stor möda på att värva och träna nya medlemmar och grunda nya högkvarter, nya ”kolonier”, världen över. Positionerna flyttades fram och brädet sattes upp för den stora finalen, den sista striden.
Vilket för oss fram till idag.